Att ha känslorna på utsidan och fortfarande tro på framtiden

ska%cc%88rmavbild-2016-12-17-kl-23-09-55

Har varit grym på att skriva varje dag och ibland flera gånger per dag. Och sen ba… HALLÅÅÅ? Inget konstigt, min frånvaro beror på flera olika saker:

1. Min energi går i vågor. Ofta har jag massor av energi i en period på kanske tre veckor, då är energin ganska galen och det finns inget slut. Sover väldigt lite, har en hjärna som snurrar speedat, kommer på nya idéer HELA tiden och så vidare. Både härligt och jobbigt. För på slutet av den energiperioden börjar jag ana kraschen. Kraschen innebär alltid att jag är både fysiskt och psykiskt utmattad. Ångest och migrän typ. Och så tror jag alltid att det är slutet på allt, att jag aldrig kommer få tillbaka min energi. Plus att jag tror hela världen är emot mig. PMS???? Antagligen.

2. Jag har fastnat i en serie: SKAM. Blev nyfiken pga att den hypats massor på nätet och ÄLSKAR den. Kan inte sätta fingret på exakt varför jag älskar den men har en teori om att den berättar om en värld där mycket ännu är oupptäckt. Tycker om det fina i att tro att en kan förändra – att drivet att vilja förändra inte dött ännu. Och att alla känslorna är enorma och på utsidan, att de tillåts att vara så.

3. Jag hatar för mycket. Tycker inte om julen och all julhets. Blir ledsen när jag tänker på vad kapitalismen gör med människor. Och så krisar jag om livets mening, typ som att alla springer runt och blir lyckliga av en glittrig gran och julklappar medan jag bara hatar. Är glittriga granar livets mening, borde jag också glädjas av dem istället för att se mörkret? Nä såklart inte men du fattar säkert hur tankarna snurrar.

4. Barnvecka. Jo, jag älskar verkligen dem, utan barnen hade jag inte varit den jag är idag osv. Men det är utmattande. Alla utmanande frågor, syskonbråken, tidiga mornar (är verkligen INTE en morgonperson), läxor och matlagning… Sen när de drar på pappavecka saknar jag dem och känner att nu har jag verkligen ingen mening med livet. Men sen återupptäcker jag mina fantastiska vänner, har mer tid till konsten osv och då känns det bra igen.

Apropå konst så har jag tusen fotoidéer. Det här med att köpa riktig kamera var ett lyckokast. Och där kom jag av mig så listan som besvarar min frånvaro får inte bli längre än så.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s